Noterat att fågeln hittat in i de olika sopstationerna igen, varit ett vakum där när snön försvann då all fågel sökte föda där de ska dvs ute i åkermarken. För att försöka förhindra en del sopspridande så har jag dels en fälla ute i en anläggning och dels har jag testat en morgon med snurran där i syfte att plocka bort lite trut och någon kråka. 

Fällan med lockfågel


Snurran och 6-7 riggade trutar 

Fällan fungerar ok, vid två tillfällen så har en fångstlucka varit stängd utan fågel i men vid några tillfällen så har det suttit kråka där med! Det blir sällan några mängder men nöter man på så här innan häckningssäsongen sätter igång på allvar och fällorna ska in så blir det några stycken kråkor i alla fall.

Sista morgonen med snurran var mysig utan tvekan. Man står så fint i en ungskog invid en askhög precis bredvid snurran och trutarna singlar in på kupade vingar ned mot kompisarna som verkar ha hittat något smaskens i askhögen. Enkla och säkra skott på gråtrut och havstrut som annars kan vara rejält svåra att lura. Man har dessutom all tid i världen att se så det inte är några fridlysta silltrutar som singlar in mot bulanerna. Vet inte varför just det här stället är så trevligt att jaga på, tror det har att göra med att man har riktigt god uppsikt över hela anläggningen och ser i god tid då fågel är på väg in. 

Enbent gråtrut påväg in

Annars är det stiltje här nere i Roslagen nu, vi nöter på i byarna och skjuter kajor som bygger bo för fullt. Desto fler vi kan skjuta nu på våren desto lugnare blir det förhoppningsvis i höst då ungarna är ute på allvar. Har ett litet experiment på ingång när det gäller just detta med. Beställt en 17HMR pipa till min 22-studsare, tror att den kommer att underlätta hanteringen en del. Dels en lättare kula som löper mindre risk att ställa till med något om den skulle landa på fel ställe och dels en rakare kulbana. Kajorna har nu lärt sig att bilar som stannar inom ett visst avstånd är farliga så jag räknar med att kunna ta dem på 60-100 m håll med den här pipan givet att den skjuter som den ska. Blir ruskigt spännande att testa bara licensen kommer.

Var ut för några dagar sedan på en gård i närheten av Älmsta och syftet den morgonen var väl främst kajor. Visade sig på plats att det flög en hel del kråka även så i morse var vi tillbaka för att försöka lura dem med bulvaner i stället för uv. En serie återbud strulade till det lite, hade gärna sett att jag haft ytterligare en eller två bössor med ut men jobb och annat gjorde att det hela slutade med att jag och kära far gav oss iväg strax före 03 på morgonen.

På plats riggade jag två kråkor i varsin vagga och monterade i toppen av en torrgran. Far petade ut några plastkråkor i en hög ensilage och förhoppningen var då att vi skulle lyckas lura in kråkorna och kajorna över oss och det måste jag säga att det fungerade. I dag flög det dessvärre inte lika mycket fågel kring gården men väl runt om, sett en bit över 100-talet sträckkråkor på väg norrut! Här tappade vi mycket fågel just på grund av brist på skyttar, hade vi varit två eller tre till så hade någon kunnat hissa uven någon kilometer bort utmed havet och det hade idag givit +20 kråkor lätt så pass mycket flög det!

Hur som, fixade ett skydd som vart helt ok åt far och alternerade själv mellan att skjuta och ta bilder. Detta var svårt dels fibblade ena objektivet och dels greppade man i regel fel instrumet varje gång det kom fågel. När det kom kråkor nedifrån ängarna där jag hade som bäst möjligheter att fota så stod man med Comforten i näven medan andra kråkor bomsköts och klarade sig då en Nikon inte förmår städa bomskjutna kråkor.

Sen är det här ett annat skytte, man får i princip bara en chans på dem och den måste man ta oavsett hur de flyger så det är tveklöst svårare. Far vevade på med sin gamla Berettabock i alla fall och när vi gav oss så hade vi lagt ett knappt trettio-tal fågel varav ungefär hälften var kråkor. Vart en hel del hundjobb även, en kråka sprang helt enkelt ifrån Far och innan jag fick veta detta så hade den hunnit långt. Såg på inflygade kråkor hur de reagerade över något nere på en äng och drog slutsatsen att fars springare måste ha tagit sig så pass långt. Väl där så plockar Snaps mycket riktigt kråkan. Kändes bra att få tag på den!

Men konceptet fungerar helt klart! De här kråkbulvanerna ser efter lite pyssel med stripes riktigt bra ut och då drar de bättre än vad plastbulvanerna någonsin kommer att göra. Egentligen så tror jag att man ska investera i 3-4 uppstoppade kråkor, tror det skulle göra en rejäl skillnad vid såna här tillfällen. Tesen är att har man hittat ett bra ställe att jaga på så gör redan 2 bra bulvaner större nytta än tjugo felplacerade!

Nu är det dags att tagga upp ambitionerna med kråkorna!

Fotograf: Roland Östermark

Denna tid på året börjar fågeln röra sig söderut eller i sydvästlig riktning såvitt jag förstått efter att ha läst detta synnerligen intressanta dokument!

http://www.nrm.se/download/18.2476e3d911dfbb97d418000631/Kr%C3%A5ka.pdf

Det är data från Naturhistoriska riksmuseet hämtat från forskningen kring ringmärkta kråkor. Om man studerar dokumentet så ger det en hel del intressant information om vart man kan förvänta sig bra kråkjakt och även när på året. Fåglarna påbörjar nu flytten och här i Roslagen sträcker det som intensivast i oktober. Det lynniga med höststräcket är att fåglarna flyttar bara då de har gynnsamt väder, var de än befinner sig då vädret är dåligt så har de mat där på grund av barmark och ett ännu så länge aktivt jordbruk. Jag har trots många års jakt ännu inte lyckats förstå mej på just vilken typ av väder de föredrar så jakten nu under hösten är lite lotteribetonad. Prickar man rätt så brukar man kunna skjuta riktigt mycket kråka och ha otroligt trevlig jakt. Temperaturen är behaglig och mornarna behöver inte bli så där hiskeligt tidiga då ljuset inte kommer förrän runt 5 på morgonen och senare på säsongen blir det givetvis ännu senare. 

 Hur ska man då jaga dem? Tidigare jagade vi intensivt med hjälp av åtel här i Roslagen. Ute i kusten hade vi riktigt stora mängder fågel som passerade och de låg ofta på lite för hög höjd för att vi skulle nå dem med uven. Tillgång på åtelmaterial och annat har dock försämrats så nu återstår bara två alternativ, uv och bulvaner. Just bulvaner är spännande, var ute och jagade duvor på Hargs Bruk för två år sedan och hade då en duvsnurra ute på en stubbåker. Under den eftermiddagen sköt vi lika många kråkor faktiskt som duvor! Kråkorna gick ned högst påtagligt på snurran, förmodar att de tolkade det hela som att om duvorna finner föda på denna åker så fanns föda för kråkorna med. Så vet man med sig att man har kråksträck i odlingslandskapet där man har jakträtt eller kan skaffa sig jakträtt för just kråka så är snurra och några bulvaner ett hett alternativ. Jag kommer att prova det senare när det är helt påtagligt att de flyger, nu har jag bara sett sporadiskt sträck ännu så länge så här finns egentligen inget underlag för att jaga på sträck enbart ännu.

Såvitt jag sett så flyger fåglarna dels en period på morgonen för att sedan slå sig ned och vila samt söka föda. Strax efter lunchtid så fortsätter de flyga så har man jakträtt där man har kråksträck så tror jag definitivt att det kan löna sig att jaga även efter lunch och en bit in på eftermiddagen. Det som gör höststräcket lite svårare än på våren är att de verkar flyga lite mindre regelbundet eller vad jag ska säga, man kan se dem komma kavande lite var som helst. Det gör jakten svår, man måste komma nära sträcket oavsett vilken metod man använder för att kunna lura dem. Trots att Roslagen där jag bor är en sträcklokal så innebär inte det att man kan hänga upp uven eller rigga en snurra på vilken plats som helst utan man måste helt enkelt hitta rätt ställe. Här har jag vid några tillfällen haft stor hjälp av älgjägare faktiskt, vet ett jaktlag som jag hade kontakt med som rapporterade att de såg stora mängder fågel under älgjakten. Luskade runt i omgivningarna där och hittade snart ett antal riktigt bra platser att jaga på och just det jaktlaget hade inga som helst bekymmer med att man stod mitt i deras jaktmark och sköt något 30-tal kråkor vid några tillfällen under deras älgjakt. Dit ska jag några mornar i oktober!

 Alla metoder där man lyckas lura dessa smarta fåglar är roliga men jag undrar om inte bulvanjakten hör till dem som som är mest utmanande och rolig då det går bra?
När man får in fågel på fågel kring en uv så skjuter man ändå mot en hyfsat snabb fågel och har man otur med vinden eller missat vinden helt så kan skyttet bli en rejäl utmaning med en del bomskott som följd.

Jagar man över bulvaner och lyckas så får man in fåglar över lockbilden med knapp styrfart i lugna trygga motskott. Har man tur och får in fler fåglar på en gång så har man helt givna dubblémöjligheter som oftast är ganska enkla att förvalta.

Mycket handlar om att finna rätt plats och rätt tillfälle för jakten, sök efter ansamlingar av fågel helt enkelt. Det kan vara vad som helst, jordbrukare som harvar ett träda, slår en vall eller kanske en inflygningsväg till någon kommunal avfallsanläggning. Erfarenhetsmässigt så skulle jag säga att all jordbruksmark i anslutning till byar och städer är heta då fågeln ofta söker föda ute på åkrarna under dagtid.

Precis som vid duvjakten så är vinden viktig för hur man ska placera bulvanerna. Alltid sträva efter att ha vinden i ryggen om möjligt men om det inte går så får man betänka att fåglarna flyger in mot vinden och placera ut bulvanerna så man får inflygning på bra håll rakt utanför skyddet.  Målsättningen är att få in fågeln på riktigt bra håll för att få säkra skott samt tid för dubbléer. Några givna mönster för bulvanerna likt duvjakten har jag inte upplevt gjort någon skillnad utan ut med lockfåglarna bara. Sista bulvanen bör väl inte sitta längre bort än 20-25 meter om man har vinden i ryggen, även om man faktiskt skjuter en kråka på en bit över rekommenderat hagelhåll så finns ingen anledning att sätta ut lockfåglarna på allt för styvt håll. Dessutom så blir skyttet påtagligt mycket svårare och man riskerar tidsödande och bökiga eftersök.

Har man vinden i ansiktet så kommer man att få frånskott på fåglarna. Då måste bulvanerna ut på ganska rejält håll lite beroende på hur pass kraftig vinden är. Här måste man även vara redo att hastigt korrigera lockfåglarna, kanske flytta dem ytterligare lite längre ut så eller något.

Antalet bulvaner? Minst 10 men det fungerar nog med färre även. Tror det handlar om planeringen av jakten, har man funnit en åker som fåglarna flyger på så ska de dit oavsett. Finns bara 5 kråkor på plats då de kommer så får man in dem där ändå. Ska man jaga på en åker där man ska försöka dra ned fågel som bara passerar så bör man ha fler bulvaner. Vartefter man skjuter så fyller man givetvis på med bulvaner även. De skjutna fåglarna samlas upp i skyddet och där monterar man dem genom att ta en gärna torr och hård pinne ca 20 cm lång och trycka igenom halsen och igenom skallen så huvudet blir fixerat. När man sedan har några klara i skyddet går man ut och placerar ut dem alla samtidigt i stället för att gå ut efter varje fågel. Ju mindre spring bland bulvanerna desto bättre.. Detta gör man med fördel direkt efter skott då det är lugnt i luften och ingen ny fågel på ingång.

Här jagade vi på en åker mellan två platser som höll bra med fågel.

Vad mer att tänka på? Skyddet, lock, vapen och ammunition samt tidpunkt på året samt på dygnet och vad det nu kan vara. Får återkomma till det annars blir det för mycket text!