Har ett antal lockpipor som jag håller på och testa och framför allt lära mej använda. Den enda som jag lyckats bemästra så här långt har jag redan skrivit om, Sam Neyts MID, Magpie In Distress. Den är riktigt mångsidig faktiskt, man lockar nötskrikor, kajor, skator samt både kråka och korp ofta. Nu i söndags sköt jag nog något 10-tal kråkor som jag tror hade passerat uven utan att bry sig men med hjälp av locket fick jag in dem och väl nära uven så tappade de humöret. Otroligt viktigt är att försöka få till ett så mörkt ljud som möjligt, för ljust kan skrämma fåglarna. Ser man kråkorna på inflygning mot platsen där man sitter så underlättar det något helt otroligt, så länge de har rätt kurs så gäller det att blåsa dovt och försiktigt när man väl fått deras uppmärksamhet.

När de sett uven och börjat dyka mot den så lägger jag oftast av alt blåser knappt hörbart, inte riktigt fått kläm på vilket som är vettigast. Tappar kråkorna humöret rejält så ser jag till att ha lockpipan mellan tummen och pekfingret i vänsterhanden för att omedelbart efter skott locka hårt som skadad kråka. Är kråkorna hyfsat förbannade på uven så vänder man dem i de flesta fallen med locket då!

Jag använder uteslutande ljudet av skadad kråka/kråkfågel medan kompisen Wäppling har testat en lockpipa som P-A Åhlen tagit fram som låter mer som en frisk lockande kråka.

Nordik Crow och MID

Jag har haft Nordik Crow på prov här rätt länge men inte lyckats få till det över huvudtaget med den. Detta då samtidigt som Wäppling rapporterat att den fungerar ruskigt bra. Han var ut för några veckor sen uppe hos sig och sköt 25 kråkor. 8 av dessa fåglar var kråkor han lyckats vända om efter påskjutning med hjälp av lockpipan.

Igår var han ut i ett skydd han har runt 150 meter från en välbesökt åtel beväpnad enbart med sin lockpipa och automaten. Han lyckas då med, i mina ögon sett, konststycket att skjuta 18 kråkor ENBART med hjälp av lockpipan!

Det är imponerande utan tvekan, fattar inte hur han bär sig åt riktigt men jag anar att det kan vara som så att kråkorna är lite mer lättlurade av någon anledning uppe i norr. En grej som jag listat ut är att locket fungerar avgjort bäst de dagar då kråkorna är urförbannade på uven. Har man två-tre fåglar runt uven som mest bara snurrar utan att skrika och så skjuter man och direkt efter skott blåser skadad kråka så lyckas man sällan vända de fåglar som överlevt. Om man däremot har samma antal fåglar runt uven kraxande och superarga så lyckas man nästan varje gång dra in dem en gång till.

Tror det är en stor del av förklaringen till att Wäppling har så stor framgång med locket kring sin uv faktiskt. Av någon anledning så är kråkorna så otroligt mycket mer arga på uven där uppe där han jagar än här nere i Roslagen. Varför har jag ingen aning om ärligt talat men det bara måste vara så. En sak som talar för det är att Wäppling på 5 timmars jakt uppe där han bor skjutit +100 kråkor medan jag måste lägga minst dubbla tiden för att nå tresiffrigt resultat. Och då jagar jag tidvis i en miljö där antalet kråkor överstiger hela Hälsinglands kråkbestånd!

Fick i alla fall en intensivkurs av Wäppling kring användandet av Nordik Crow som pipan kommer att heta då den kommer ut till försäljning någon gång i december -09. Tekniken att blåsa är som vanligt lite speciell för att få fram ett vettigt ljud. Blåser man bara på så blir ljudet lite skränigt och inte speciellt effektivt men om man använder stämbanden med och vrålar KAAAA i lockpipan med ett väldigt dovt uttal så låter det vettigare. Vidare så håller man sin hand stängd över pipans utblås och öppnar handen i slutet av serenaden så får man till ett ljud som är ok. Nackdelen som jag ser det med Nordik Crow är att det går åt väldigt mycket luft, krävs lite träning för att få till en lite mer aggressiv kråka. Man blir lätt lite yr i huvudet och får för mycket syre i blodet då man lockar intensivt..

Handen stängd i början..

..för att öppna på slutet av kraxet..